Forum Romanum Via Sacra och Vestalerna.

Forum Romanum (eller Foro Romano på italienska) är ett vidsträckt arkeologiskt område i hjärtat av Rom, Italien, beläget i dalsänkan mellan kullarna Palatinen och Capitolium.

Området var det politiska, religiösa och sociala centrumet i antikens Rom och är idag en av världens främsta turistattraktioner fylld av ruiner av tempel, regeringsbyggnader och triumfbågar. 

Geografiskt läge

• Forum Romanum ligger centralt i Rom.
• Det ligger mellan Palatinen (Palatine Hill) i söder och Capitolium (Capitoline Hill) i norr.
• Det gränsar till Colosseum och ligger nära den gamla romerska huvudgatan Via Sacra. 
  

Historisk betydelse

• Området var det politiska, religiösa, sociala och kommersiella hjärtat av det antika Romerska riket.
• Under århundraden var det en livlig marknadsplats och ett centrum för offentliga möten, tal och domstolar.
• Detta myllrande torg fylldes av tempel, basiliskor (rättegångssalar) och statliga byggnader. 

Vestalerna – Roms främsta prästinnor

Den romerska gudinnan Vesta ansågs inte enbart vara härden och hemmets viktigaste gudom, hon hade även en viktig roll i den romerska statskulten. I Vestas tempel på Forum Romanum i Rom fanns nämligen den heliga eld som aldrig fick slockna, om elden dog ut så betydde det även slutet för Rom, i alla fall enligt de ibland löjligt vidskepliga romarna. Eftersom elden var så pass viktig så var det nödvändigt att den var under konstant bevakning och detta sköttes av ett kvinnligt prästkollegium som kallades för vestaler.

Vestalerna valdes ut från Roms mest framstående familjer, vanligtvis i en så ung ålder som mellan 6-10 år. Förfarandet gick till som så att man samlade tjugo lämpliga kandidater tillsammans med deras familjer, och översteprästen, Pontifex Maximus, skulle därefter välja ut de bästa kandidaterna. Ursprungligen skulle flickorna tillhöra patricierståndet, men med tiden blev rekryteringen svårare då överklassen helt enkelt inte ville att deras döttrar skulle bli vestaler, så då tillät man även flickor vars fäder var plebejer eller t.o.m. frigivna. Antalet vestaler varierade lite. Från början påstås de ha varit två, senare fyra, tills de slutligen blev sex stycken.

Vestalernas tjänst varade i trettio år, och under denna period måste de också svära på att leva i celibat. När en Vestal hade tjänstgjort sina trettio år var hon emellertid fri att leva som en vanlig kvinna och kunde gifta sig om hon så önskade. Nu förefaller de flesta ex-vestaler ha ansett att om de nu klarat sig utan karlar så länge, så kunde de lika gärna fortsätta med det, då det var ytterst ovanligt att de ingick äktenskap. Även om de hade åldern emot sig, kvinnor över 35 ansågs vara gamla nuckor i Rom, så var de dock oerhört eftertraktade på äktenskapsmarknaden. Det ansågs nämligen vara stor ära och lyckobringande att gifta sig med en före detta vestal. Då vestalerna, till skillnad mot andra kvinnor i Rom, dessutom fick en saftig statlig pension som tack för sina insatser, så blev en make om nu inte garanterat lycklig, så i alla fall garanterat rik.

Vestalerna bodde i det som brukar kallas för Vestalernas hus, och vars ruiner man fortfarande kan se på Forum Romanum i Rom. Den byggnad vi idag ser rester av uppfördes av Trajanus 113 e.Kr. Det var en enorm atriumvilla med dubbla bassänger och flera våningar. Runt bassängerna stod statyer av olika chefsvestaler. Originalen finns idag att beskåda på museum, men kopior har placerats på statybaserna för att visa hur det en gång såg ut.

Ser vi till Vestalernas nästan tusenåriga historia, så är det dock bara tio stycken som verkligen dömdes för olika brott, även om det förekom anklagelser för många fler. Det handlade främst om att de brutit kyskhetslöftet, men i några fall även att de hade missat att hålla elden vid liv. Det senare orsakade minst sagt panik bland romarna då de trodde att undergången nu var nära. Det var också väldigt komplicerat att få fart på elden igen, eftersom man inte fick hämta eld från ett annat bål, då Vestas eld bara fick tändas med hjälp av solens strålar.